Förväntningar på kursen
Hemma
Sommarnatt
Nedteckna förväntningar
Det är dags att nedteckna vilka förväntningar jag har på den här kursen. Ju mer jag funderar över saken, dess mer, fler och större inser jag att de är -- långt högre än de jag haft på många tidigare moment under utbildningen. För att teckna litet sammanhang, kan nämnas att jag redan tidigare gått två tvärvetenskapliga kurser ESI gett, Kommunikation - uttryck, funktioner och lärande och Estetiskt lärande, tio poäng vardera, och fått ett mycket gott intryck, inte minst av (i mina ögon) den dolda kursplanen att odla och väcka människorna i skalen. Att slå hål på bubblorna folk gömmer sig i, och forma tätare grupper med högt i tak och god samarbetsförmåga. Att forma tillåtande och välkomnande miljöer. Det är just sådant jag vill uppnå med min lärargärning, så att läsa ett helt år med sådana förtecken pryder sin plats högt uppe på önskelistan.Det här är mina förväntningar på kursen före sovring och avvägning mot kursplanen, det vill säga ett icke målförankrat skisserande om vad jag tror att jag kommer möta och tillägna mig, och vill, för den delen; den som vill sovra bort bruset och ta del av resultatet av kursuppgift ett: att relatera mina förväntningar till utlovade explicita kursmål, stryker i tanken ett streck över de sista punkterna, från "personlig utveckling" och framåt, som jag inte tror jag finner direkt konkret täckning för i kursens måldokument. (Kanske är jag något stram i den inskränkningen, men med en hel del luddiga -- och nödvändigtvis så! -- mål, är jag hellre för snäv än för bred i tolkningen, vad formella uppfigter anbelangar. Att sen jag själv anser att exempelvis "tillägna sig förmåga att reflektera över musiska lärandeprocesser" i sig innebär en hel del personlig utveckling, för att nämna något, sätter jag härmed inom parentes ett slag.)
- Jag tror jag kommer möta och tillägna mig en praktisk-estetisk attityd: att göra, inte resonera eller teoretisera allt.
- Kreativt ledarskap. Finna mönster att stimulera tillväxt, synapskopplingar och mina elevers kunskaps-/färdighetstörst.
- Frigöra kreativitet från hämningar, avlära den som tror hon inte kan sina vanföreställningar, visa att allt inte är att kunna, utan att väldigt mycket handlar om att vara, njuta, eller göra för glädjen i handlingen i sig.
- Få en enorm repertoar aktiviteter som ger stor utväxling för sinnena, och därmed människorna inuti, eller bakom. Lära mig visa mina elever vägar till sitt eget identitetsbildande.
- Personlig utveckling. Att få fler bitar på plats om människan; jag, du, vi och de större system vi ingår i.
- "Lärande" är ett så litet ord. "Växa" är större. Mina barn ska växa som människor, deras tankar, idéer och drömmar ska växa till verklighet, och det ska växa kunskaper och färdigheter på dem som ogräs det bara inte går att få stopp på.
- Genom mitt eget växande längs samma väg, vill jag bli en ännu underbarare människa (övning: slog det upp en Jante i dig, då du läste de orden, fundera över varför. Vill du ha honom kvar där?), kärleksfullt förgrenad mot solljuset.
- Och så vill jag lära mig bli en lika god trädgårdsmästare själv för andra. Hur jag stimulerar andra att ta rodret i sina liv och sträva dit de vill, längs vägar som sträcker över mycken glädje, goda minnen, vänner, upplevelser, insikter, lust, stimulans, tilltro, anda. Människor som säger att va fan, och gör någonting. Människor som spränger ramar och schabloner, lagar trasigheter, snarare än kryphålar genom dem. Medborgare som är, gör och äger sitt samhälle, tar och delegerar ansvar.
- Jag vill förvärva kunskaper och insikter, didaktik och fingertoppskänsla för människor, som jag kommer ha nytta av vare sig jag blir förskollärare, företagschef eller politiker.
- Jag vill ge tillbaka Sverige sin förlorade musicitet.
De här punkterna har en problematisk skuggsida. De är just förväntningar, inte formulerade som mål, redo att bockas av som en checklista efter kursens avslut. Borde de egentligen bli det? frågar jag mig. Jag tror det är bra att ha bådadera, och att skilja dem från varann. Punkt fyra kommer jag i alla fall kunna sätta en bock för, när jag nått fram, det känner jag mig ganska säker på.